Idag när jag kom hem från sjukhuset så mötte jag Agnes och hennes kusin Alma (min bror med familj är här på besök ett par dagar). Alma har alltid lekt med Valter för dom är lika gamla men nu sprang som sagt Agnes och lekte med henne och helt plötsligt hade jag en stor flicka och inte den där minstingen som alla säger porslinsbäbis åt. Inte för att hon behandlas som en porslinsdocka men hon brukar gå och lekta själv efter de andra kusinerna.
Idag har frun fått en rullator istället för ett gåbord så det går framåt i små steg. Dessutom så skröt hon lite om att hon käkade upp hela portionen med mat som hon fick till lunch, inte fy skam det inte.
13.10.08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Så otroligt skönt att det går åt rätt håll =)
oho! och håll i åtanke att det är sjukhusmat oxå! det är verkligen bra jobbat!
åh vad jag blir lättad och glad för att det händer så många framsteg! Heja heja!
Fantastiskt jobbat av er alla, Kul att frun gör framsteg =)
Läste just hela gbs-bloggen som du länkat till, otroligt skarpt beskrivet hur det är att tappa kontakten med sin kropp och tas över av sjukvården utan att kunna föra sin talan.
Påminner mig om våra hjärtebarn, att ha gbs som vuxen kanske lite kan liknas vid hjärtoperation som barn? Särskilt den långa tid som vår son varit på IVA fick jag en helt ny syn på.
Skicka en kommentar