Miss Fluff

Idag kammade jag ut Agnes flätor som hon fick i förra veckan när hon var hos kusinerna i Uppsala. Jag kan erkänna att hon har charmat alla som hon mött idag. Hon har ju den goda egenskapen att hälsa på alla hon möter och gärna ta tag i dom oxå så dom stannar till och ängnar lite extra uppmärksamhet åt henne. Idag var inget undantag, alla gullade med henne på affären och på storebrors skola osv. Speciellt när hon kryper ihop lite, säger "pip pip pip" och nyper med sina små fingrar framför munnen (tecknet för fågel) och sen pekar mot ett fönster för att visa att vi såg en fågel för typ två timmar sedan.

Magsjuka

När jag ringde gumman på morgonkvisten vid en sådär 11 tiden så möttes jag av en utslagen röst. Hon hade (ursäkta) kräkts hela morgonen och det hade inte blivit bättre senare på eftermiddagen. Nu ligger hon isolerad på sitt rum i väntan på att provsvaren har kommit med vad det är hon åkt på men oavsett så känns det inte som om hon behöver det just nu.
Idag har jag dragit nya rör i vårat badrum på övervåningen för imorgon kommer snickaren och gjuter golvet. Ska bli riktigt skönt om det blir färdigt innan frun kommer hem så slipper hon springa i trapporna när hon ska på tjoa.
Senare på dagen när storebror kom från skolan åkte vi och köpte kakel, granit på golv och vitt på väggarna, blir fint det. Agnes fortsätter med sitt härmande och ikväll sa Edvin på skämt att om hon inte äter upp sin fil så kommer ugglan och tar henne, och då började hon härma ugglan.

talpedagogik

Idag har Agnes varit med och snackat rejält. Hon går och härmar storebröderna hela tiden och som exempel var när vi åkte på utflykt till Katrineholm för att kolla billiga grejer på Cheapy, och direkt när vi sa till grabbarna att vi skulle just dit så började hon: biibyy (cheapy) och så gick hon och sa hela tiden i affären och sen på vägen hemmåt så sa hon precis som storebror; papa, de duu (pappa, vet du?) varje gång hon ville säga nåt. Sen att det kom något som typ; mmmm, eller; vhioe vhioe vhioe ohh, efteråt som inte går att förstå vad det betyder är en annan sak.
Sen skjutsade vi mamma in till sjukhuset för helgens permission var slut. Jag kan säga att det var tyngre att åka därifrån efter att ha varit tillsammans en hel helg än det har varit annars. Så nu har det gått två månader och vecka tio som hemmapappa börjar.

Tillsammans

I helgen så har frugan permission från sjukhuset hela helgen och igår kväll kom barnen hem från Uppsala oxå så nu har jag hela familjen samlad och jag kan säga att det känns underbart. Man märker hur mycket barnen tycker om att mamma sover hemma. Imorse vart det en lång stund i sängen med allihopa. Agnes var så gossig när vi mötte farbror Anders som skjutsade dom halvvägs. Hon (eller farbror Tobbe) har flättat hela håret och ser ett år äldre ut.Läget flyter på annars här och frun blir bättre och bättre. På Tisdag ska vi träffa läkarna och diverse personal som är engagerade i hennes fall för att diskutera hur vi ska gå vidare med fallet, om det blir hemgång snart och vilka hjälpresurser det finns.
Med Agnes så går allt riktigt bra nu, barnen hade tydligen varit lite dåliga när dom var i Uppsala men nu mår dom fint och aptiten har varit på topp idag. Skönt.
Det märks att hon varit med större barn i veckan för hon "pratar" mycket mer och gestikulerar massor. Antar att farbror Tobbe har talat teckenspråk med henne, han är en hejare på det.

Tack även våra kära vänner och tillika grannar för den goa gåvan igår kväll. Super gott.

Agnesbagnes

Jag får fler och fler förfrågningar på varför bloggen heter som den gör och dels var det för att Agnes första smeknamn redan var upptaget så det handlar alltså om smeknamn. Vi kallar henne för massor av olika saker varav Agnesbagnes är ett. Det ska inte vara, som många verkar tro, Agnes B agnes, med betoning på B:et. då blir det ju helt fel. Nej, det ska vara betoningen på "bagn":et. Alltså [AgnesBANGnes]. Så denna blogg är ämnad först och främst till lilla henne.
För att förtydliga så skickar jag med ett videoklipp så ni kan öva in det rätta uttalet.

Jättekul

När jag satt här i min ensamhet och tyckte att allt var trist så hör jag en bil rulla in på gruset utanför. Vem kan det vara måntro? Jo. In kommer min underbara fru som hade tigt till sig en kvällspermis. Gissa om det var en trevlig överraskning. Vi åt middag och sen tände jag en brasa i öppna spisen och hon hämtade en madrass sen låg vi där och bara njöt tillsammans. Barnen är ju i Upppsala så en och annan puss förekomm också. Nu har hon återvänt för natten men imorgon kommer hon igen och då ska hon få stanna 24 timmar....
Jag kastar in ett par bilder så får ni se vilken fin strumpa jag har och min kylstrumpa jag sätter på för att svullnaden ska gå ner. Det är som ett fotstöd man spänner runt fotleden och den är fylld med två påsar med isbitar. Kallt men skönt.

Aaaaaaaptråkigt

Jag får säga att det här har varit det tråkigaste dagen på väldigt länge. Visst har jag haft jobbiga dagar, tröttsamma dagar, slitiga och oroliga dagar men inte så här tråkiga. Gick upp imorse och eftersom barnen beslutade att stanna två dagar till i Uppsala så var det helt tyst i huset. Haltade ner på kryckorna och skulle ta något att äta. Skit tråkigt. Varför äta något kände jag. Skittråkigt med kryckor så dom kastade jag iväg och haltar runt istället. Hämta post, kolla datorn, sitta och titta på fåglarna som äter upp våra vinteräpplen, kolla datorn, prova ringa någon kompis precis som om dom skulle vara hemma en vanlig torsdags förmiddag, ringer gumman, nä hon tränar... så har dagen flytit på och vet ni vad jag tycket att det är??? APTRÅKIGT!!!

Så där ja

Så, då var den operationen avklarad. För att lugna alla darrande nerver runt om i Sverige så kan jag säga med en gång att det gick bra. JAG LEVER!!!

I måndags åkte jag in till gumman efter jag packat ner lite ombyte och tandkräm. Jag var med henne när hon gjorde sin dagliga träning på sjukgymnastiken och coachade henne lite i hur ett "riktigt" träningspass ska ske. Allt under 35 kg i hantlar hoppar vi över men jag fick inte något riktigt gensvar från henne utan ett kilo får duga.
Kl 13.10 gick tåget och ca 18 var jag framme vid sjukhuset. Efter att ha bekantat mig med min rumskamrat så var det dags för hibiskrubb, eller descutan som det heter. MMM skönt.
Tisdag 06.30 var det dags igen skrubba skrubba skrubba och även jag kan se ut som en svinto.
kl 07.30 bar det av till operationen och 08.00 sövdes jag. Jag hann sväva iväg i tankarna och jag kommer ihåg att jag såg mej själv efter 20 års studier som forskande professor och hur jag hade lösningen på varför Guillian Barre drabbar vissa. Vet inte om det var en sanndröm eller om alla piller och soppan jag fick i armen påverkade mej.
10.15 vaknar till och fryser. Får en filt.
10.30 vaknar igen och upptäcker att min arm är alldeles insnurrad i sladdar och slangar och dom säger att vid tio började jag dra i allt och snurra runt så dom hade haft fullt sjå att hålla i mej. Somnar till lite igen.
12.00 kommer upp till avdelningen och får käk sen har allt faktiskt flutit på riktigt fint. Jag kom hem vid 16 tiden idag och får hoppa runt på kryckor ett par dagar och nästa del i operationen blir direkt efter nyår enligt läkaren så nu ska jag ringa gumman och säga att tills dess så måste hon vara hemma. Skönt att ha något att ställa in siktet på :)

Operation igen.

Känns konstigt att skriva en sådan rubrik utan att det gäller Agnes utan faktiskt mej.
Imorgon bär det av till kungsbacka för att försöka få fason på min fotled. Det är bara steg ett i två operationer så det dom ska göra är att ta lite brosk från knät som dom ska odla upp till fotleden sen ska dom även knacka loss en benbit ifrån höften som läkaren sedan ska fila till en ny "mellanled" i foten, den som är helt krossad nu.
Om det inte vore för allt annat som pågår just nu i mitt liv så skulle jag nog tycka att det känns obehagligt men nu är det bara mera som en bisak. Kidsen är hos kusinerna i Uppsala lyckligt ovetande om pappas öde. Dom vet bara att dom har förlängt höstlov för att träffa kussarna. Kanske taskigt att inte berätta men det är nog mycket för dom att oroa sig över ändå.
Hoppas bara inte Agnes blir förkyld där uppe för på torsdag ska jag med henne till läkaren i örebro för kontroll och influensa vaccin och då får hon inte vara sjuk. Vet inte hur många gånger vi har fått skjuta på en liten spruta bara för att hon är lite snorig. Nackdelen med att chansa är att hon istället kan bli sjuk hela vintern. Ja ja, en dag i taget som jag har sagt förut.

Ensam igen

Ikväll har frugan varit hemma på permis igen och det var en underbar kväll. Vi badade barnen tillsammans, farmor, farfar och faster Petra med familj var här nån timme och åt fredags fika och sen låg vi och bara höll om varandra tills taxin kom och hämtade henne. En riktigt härlig kväll med andra ord om det inte vore för det där gnagande i mej. Det där som kan äta upp en innefrån. Den känslan som man haft så många gånger med Agnes när hon ska sövas och opereras. Samma känsla hade jag i mej denna kväll. Snart tar dom henne, snart står jag här igen själv; om än bara för en tid men ändå en evighet ifrån mej. Åh vad jag saknar dej.

Hjärtebarn = porslinsbarn?

Ikväll när vi höll på att plocka ihop dagens skörd av leksaker som var utspridda i köket så skulle så klart Agnes ta samma som Valter. Tillslut tröttnar Valter och vill inte släppa en pinne som han har gått runt med idag och Agnes den envise bara skriker NÄÄ och det slutar med att Valter släpar runt på henne runt, runt i köket hängandes i pinnen. Jag får säga att hon blir stark fortare än man tror.

Träna

Idag har jag gjort något som jag gått och funderat på länge. Jag var och tränade och ÅHH vad jag kommer ångra imorgon att jag inte tog det så lugnt som jag tänkte innan. Det är så varje gång man har varit på latsidan och inte tränat så när man väl gör det så är det så kul att man bara tokpressar och AJ AJ AJ vad ont jag kommer att ha.

Politik???

Jag kan säga att jag är lika insatt i politik som jag var i bloggar när jag började skriva min; alltså inget. Men trot eller ej så lyssnade jag på en debatt(ja, jag vet ana att du inte tycker det är nåt att skryta om men i alla fall) på P1 ikväll när jag åkte hem från frun. Det var Birger Slaug(?), det gamle avdankade språkröret i miljöpartiet som diskuterade finanskrisen(åh, jag somnar nästan av att bara skriva om det här) med en liten ettrig liberal. Trot eller ej så vart jag fascinerad över att man som politiker kan ha så sunda åsikter. Nu är ju han kanske inte så aktiv i riksdagen längre men nog borde det finnas några aktiva på riksdagsnivå som har kontakt med honom och blir inspirerade. Vad han snackade om orkar jag inte återge men i stora drag så var det att det gör oss gott det här som händer och att vi alla behöver stanna upp och fundera på vad som egentligen gör oss glada i längden, materiella ting eller kvalitets tid?
Han fullständigt slog undan benen på den andra killen.

Julklappstips

Jag vet att det är långt kvar men är det verkligen det? Själv drack jag min första julmust redan för en vecka sedan. Frun är fullständigt såld på julmust så när jag såg att det fanns i affären så fick det bli den dagens gåva.

Om ni funderar på vad ni ska ge till nära och kära eller varför inte till er själva så ska jag passa på att slå ett slag för min svåger som har en alldeles förträfflig almanacka. Ni går själva in och bestämmer hur ni vill ha den så skickas den hem till en. Alldeles utomordentligt förträffligt, tycker jag. Nog för att jag är lite partisk men jag skulle nog ändå köpt en till frun även om jag inte visste vem han var.

Middag

Idag ringde en vän och frågade om jag ville komma och äta middag hemma hos dom ikväll. Riktigt skönt faktiskt att för en gångs skull få komma iväg sådär på eftermiddagen. Dom har en dotter som föddes några dagar efter Agnes (vi hade planerat att kunna sitta på bb tillsammans och räkna på jobb men så vart ju inte fallet) och dom lekte hela kvällen. Det är inte många gånger jag har unnat min kropp att få slappa en eftermiddag sådär sedan frun blev sjuk och jag kände att jag nog ska göra det fler gånger. Man hoppar lätt över det sociala livet och bara kör på här hemma istället.

Just idag är jag stark

För en tid sen läste jag ett inlägg i en annan blogg och det var en video med en grabb som opererades för tredje gången när han var lika gammal som Agnes var vid hennes tredje operation. I videon spelas en riktigt bra låt och jag har gått och nynnat på den sedan jag såg filmen och just idag så känns den så passande i mitt liv. Den heter "just idag är jag stark" och sjöngs av Kenta. Varför känner jag så? Jo...
Imorse så lät barnen mej sova och storebror fixade lite målning upptäckte jag senare, sen hade dom smitit över till Farmor och ätit frukost så när jag vaknade så satt dom i sandlådan och lekte alla tre (tur att vi bor på landet långt från bilvägen). Sen kom det massor av goda besked som jag väntat länge på och även känslan att jag äntligen ska få åtgärda min fotled som har traslat så länge gjorde mej stark. Sen åkte jag in till frun och där var allt på topp. Hon var glad och pigg och knappt ont i sina fötter så vi gick en liten promenad och pratade vardagsbestyr. Så summa kardemumma är att idag är jag stark och känner mej vid riktigt gott mod.

Vilopuls

Idag var frun hemma på permiss igen och det var igen riktigt gott att bara få sitta och prata i soffan. Edvin, stor grabben, var hos en kompis på dagen så Agnes och Valter härjade fritt med mamma de första timmarna och man märker vilket ansvar han tar egentligen. När han kom hem blev det genast lugnare, han hjälpte Agnes direkt när det var något och sa åt Valter när han blev för skrikig. Han är en otrolig storebror och vi såg honom med nya ögon faktiskt.
När det var dags för frun att åka in till sjukhuset igen så pussade vi alla henne och vinkade av när sjuktransporten åkte iväg. Jag och Agnes stod kvar på farstun och tittade efter mamma och jag undrar vad som snurrar runt inne i hennes tankar sådär. Dom tar det bra att mamma är borta men visst har dom frågor och jag märker att dom inte mår som dom brukar.

Sen måste jag berätta att när frun vaknade så var hennes puls nere på 88 slag i minuten, det lägsta sedan hon insjuknade. Det tyder på att nerverna som styr hjärtfrekvensen börjar läka. UNDERBART.

Agnes- Om Valter själv får välja.

Så här snyggt blir det när Valter får välja kläder åt Agnes.

Julafton

Idag har vi haft rena rama julaftonen här hemma.

Morgonen började med att Edvin, dagens födelsadagsbarn, väcker mej och frågar varför jag inte har kommit med några paket än? Sov, säger jag, det är ju mitt i natten. Jag passar på att kolla på klockan och ser att den är SJU, Jag har försovit mej. "Sov Edde, jag måste öhhh.... kolla en grej"

Springer ner, möter precis min mor och far och även faster Paula i entren, förklarar läget, fixar tårtan.

Sen är det födelsedagsfirande med sång och tårta på sängen. Edvin gjorde ett jättebra försök till att låtsas sova, höll sig säkert i 5 sekunder innan han gjorde den klassiska gäspningen och sen se förvånad ut.

Paket, kramar, tårta, skratt och en farfar i fällknivsläge får sammanfatta morgonen.

Dagens favoritpaket var nog den nya cykeln han fick.

Sen åt vi frukost hemma hos farfar och farmor innan förberedelserna till kalaset började.

Kl 12 drog vi igång i skogen och det blev ett otroligt lyckat kalas. Massor av kompisar, fritt röj, lekar, pippi långstrumps skattletarjakt, korv, saft, ballonger och massor av skratt.

Sen kom dagen höjdpunkt om ni frågar mej. Efter allt kalasfirande så kom faktiskt frugan hem på kvällspermision från sjukhuset. Det var riktigt härligt att ha henne hemma igen om än bara för en kväll. Edvin omvärderade dagens bästa present och undrade om inte mamma var det bästa han kunde få på sin födelsedag. Igen massor av kramar och pussar. Sen blev det pizza för första gången på länge för mamma.

Efter ett tag sprang barnen upp och lekte med de ny leksakerna så jag och min älskling kunde bara sjunka ner i soffan, lika utslagna och trötta, i varandras famnar. Vad man uppskattar det efter en så där 7 veckor. Nu har hon ju ganska ont och så; så det fick inte bli några hårda kramar.

Vid sju läste hon gonattsaga för barnen och när jag kikar upp sen så ligger alla i hennes famn och förklarar för henne att det är så vi gör nu när pappa är hemma. Nåja, tänkte jag, dom kan väl få säga så denna kväll.

Vill sluta med att berätta vad Agnes gjorde. När jag frågade om hon ville ha välling så sa hon "ja" sen vände hon sig mot Edvin och gjorde tecken för: Du, törstig, ha, fil eller välling? sen samma mot Valter. Alltså hennes första mening.

Reka

Idag var vi i skogen för att reka av platsen som vi ska ha kalas på imorgon. Det ska bli skattjakt, korvgrillning och massor av lekar när Edvin fyller 6 år. Jag tänkte att det är lite smidigare att ha kalaset ute så slipper man allt efterstäd som brukar följa ett kalas. Det ska bli riktigt skoj.

Dom var riktigt nyfikna på hållaren för saltsten som älgarna slickar på och när dom förstod att älgar är så höga.

Agnes tröstar Valter när det blev för jobbigt att gå.

Nu sover alla knottarna så nu börjar tårtbakning och ballongblåsning.