18.1.09

Strösselkaka

Idag har det ätits finkaka. Alla som känner mej vet nog vad jag pratar om för kaka. Strössel.
Det är lite av en nostalgikaka från min barndom och varje gång den bakas här hemma så ger den mej en känsla av trygghet och kärlek. Låter det knäppt så är det bara för att du inte prövat det.
Den ska avnjutas nybakt och ljumen i ett glas kall mjölk för att dess rätta arom ska kunna avnjutas och jag lovar, skulle karl-jan få smaka så skulle det göras till nationalkaka. (åja, nu får jag ta och lugna ner mej).
Det roliga är att även Agnes har anammat denna nobla tradition och slafsar i sig en rejäl bit.


3 kommentarer:

Mammablomman sa...

ja vet precis hur du menar. jag har min son...han är lika dan som dig. Kanske ska överasska honom med lite "strössel" :-)
Själv gillar jag den inte.

paula sa...

mmm! STRÖSSEL!

Anonym sa...

Det var länge sen jag bakade stösselkaka!! Inte lika uppskattat av min norrman.....Se var det länge sen jag pratade med er oxå....måste ringa!!!!!
Kram Pilla
Ps. Men barndomsminnena minns jag!!