Sömnig

Jag måste bara visa detta klipp på Agnes när hon har fått lite sovmedicin innan operation för en vecka sedan.
Det är så märkligt att hon har blivit så stor. Hon förstår vad som händer och vi kan tala om saker som tidigare hon bara behövt stå ut med. Samtidigt så blir det jobbigt när hon säger att hon inte vill vara sjuk något mer. Hon får kämpa lilla skruttan.
Dessutom fick hon Öroninflammation i onsdags så inte nog att hon hade ont efter operationen utan hon fick feber och hål i vänster (högra är ju borta) trumhinna, kul kul.

Hon Skrattar åt sig själv varje gång hon ser detta klipp.

Hjärtekatten

Kolla in den här sidan och gör en god sak.

Jag tycker det är en fantastisk ide och blev väldigt glad när jag såg detta.

Det betyder SÅ mycket för barnen och deras familjer.

Svante Jakobsson

Får jag presentera Agnes nya lillebror Svante. Född i tisdags kl 11.17 och vägde 3970.

Övertid

Jaha, idag börjar vi gå på övertid.
Jag trodde i mitt stilla sinne att fjärde barnet skulle vara snabbt ute men den där lilla tjorvasen verkar trivas där inne.
För 12 dagar sedan gick frun upp mitt i natten och packade väskan för då kom den, trodde vi. Men icke sa nicke.
I förrgår sa frun att det här var sista natten som trebarnsmamma men icke sa nicke.
Listan kan göras lång men det är en märklig känsla att vad vi än bestämmer så är det en liten niomånaders bäbis, som inte ens kan prata eller skrika, som bestämmer.
En fot ut där eller en hand ut där så skriker mamma åt honom/henne och vi fortsätter vänta.

Skön 5-års lögn

När vi sitter runt bordet efter maten så fixar mamma lite med ett paket. Då Agnes kommer gåendes så passar mamma på att be Agnes ta med saxen på köksbänken. Vad säger hon då, den lilla sköningen?
Nä, aa dann dinde, aa ar inga den! (nä, jag kan inte, jag har inga ben)
Sen hoppar hon upp på sin stol och ler lite för sig själv.
efter några sekunder då mamma och jag bara skakar på huvena så viskar hon till mej,
baba, aa da de mama aa ar inga den, den de ar aa... (pappa, jag sa till mamma jag har inga ben, men det har jag)

Smart Niklas

Ibland blir jag så imponerad av mej själv (ja, jag vet, det är inte lätt att vara ödmjuk när man vet att man är bäst, som jag brukar säga). Denna gång är det dock inte positivt som jag menar utan att nu har jag nog inte planerat så smart.
Som ni sett blir jag småbarnspappa igen i mars men i februari börjar jag mitt nya jobb, ja, jag vet igen... det ska bli riktigt kul och förtjänar en egen förklaring men det får vi ta vid ett senare tillfälle.
Detta jobb kräver att jag åker på en veckas utbildning i england, med en gång. Förstår ni nu vad jag menar.
Samma var när Edvin föddes, då började jag nytt jobb, när Valter föddes flyttade vi till Örebro och när Agnes föddes hade jag nyss startat eget företag.
Så i slutet av februari är jag i Great Britain och två veckor senare är det planerat nedkomst, effektivitet kallar jag det.